De reala tillgångarna nedan avser beräknat marknadsvärde, och det gäller även de finansiella tillgångarna. Som alla vet så är det mesta av svenska folkets tillgångar nedplöjda i den oftast belånade bostaden, så till en början så tittar vi på hur det ser ut utan bostäder och fritidshus. Allt fler taxerade fritidshus, speciellt i stortstadsområdena, används som just bostad.
Onoterade aktier, inklusive egna aktiebolag, är värderade till noll och finns alltså inte med. Här finns alltså ett mörkertal, speciellt bland egna företagare som kan ha betydande tillgångar i aktiebolag.
Vi ignorerar även skulderna nu.
Den största tillgången utanför bostaden är alltså bankkontot med i medel 91 000:- SEK, följt av ett medel på 68 000:- SEK den reala tillgången jordbruksfastigheter. Först på tredje plats bland tillgångarna exklusive bostäder hittar man aktier med ett medel på 57 000:-.
Den som hellre vill se det hela i procent kan titta nedan.
Tittar vi på samma data fast med bostäder så ser det ut som följer.
Allt detta är förstås just medel, och är kanske en rätt ointressant statistisk beräkning utan gäller mer svenska folkets tillgångar som helhet. Trots allt äger inte alla svenskar andel i en skogs- eller jordbruksfastighet eller ett hyreshus.
Vill man istället titta på hur tillgångarna är koncentrerade till individer så kan de se ut enligt nedan.
Nu tittar vi på medlet för de individer som faktiskt äger tillgångskategorin.
Nu blir det intressant.
Medlet för aktier är nu 284 000:- SEK och inte 57 000:-. Man kan säga att ju mer pengar man har desto sannolikare är det att man äger aktier.
Men det är inte bland aktieägare man hittar de med riktigt mycket pengar. Hoppar vi därnäst över bostäder så ser vi att om man har ännu mer pengar investerat än i aktier, så ligger det i jordbruksfastigheter, skog och mark. Men med riktigt mycket pengar så dyker det upp hyreshus.
Man skall kanske se det som att benägenheten att investera i skog, jordbruk och hyreshus ökar i takt med att tillgängliga tillgångar eller tillgängliga krediter stiger. Aktier är småsummor, generellt, i sammanhanget. Den som äger en jordbruksfastighet har i snitt enbart där en tillgång som är mer än 5x så stor som den normale aktieägaren.
Samtidigt så är just direkt privat ägande av skog- och hyreshus skattemässigt gynnsamt. Man kan misstänka ett mörkertal där det också finns en benägenhet att placera sitt aktiesparande i ett privat aktiebolag ju mer pengar man har, som enligt SCB:s sätt att värdera sätts till noll kronor.
Vi ser också att svenska folket har ganska lite pengar i fonder i medel. Har man större summor är de inte fonder som gäller, antagligen till bankernas och fondbolagens stora irritation.
Vad som är vanligast att investera i ser vi nedan.
Listan toppas av bankkonto, följt av aktiefonder. Sedan har vi villor (småhus) och börsnoterade aktier. I andra ändan kan vi se att det inte är speciellt många svenskar som äger hyreshus, endast 37 544 individer medan lite drygt 400 000 svenskar äger skogs- eller jordbruksmark.
Undantaget bostaden så är det en minoritet som äger några reala tillgångar.
